NOOOOIL

1969

Sedan jag gick på Konstindustriskolan i Göteborg 1967 – 1971
har jag varit engagerad i miljö- och klimatfrågorna.
Redan i samband med Miljövårdsutställningen på Dagens hushåll i Göteborg 1969 gjorde jag en affischbild som ställde till rabalder i den göteborgska lokalpressen. Det gick bra, vi hade besöksrekord och väckte frågan om luftkvaliten och sopberget. Det årliga Göteborska sopberget jämfördes med Stora Teaterns byggnad som var en kär ikon för Göteborgs invånare. Aldrig kunde vi ana att vi varje år fyllde flera hus med sopor, redan 1969.

2018

Viktigt budskap i konstnärlig form

Vår värld håller på att förändras. Vi konsumerar för mycket och släpper ut för mycket koldioxid. Jordens klimat håller på att bli varmare. Till och med alldeles för varmt.

Jag kallar det ”NOOOOIL”, ingen mer olja. Vi måste sluta ta upp olja ur jordens inre för att förbränna den i atmosfären.
– Om vi lägger tillbaka all oförbränd olja och allt material som är tillverkat av fossila ämnen och låter det återgå till det skick det var innan vi började pumpa upp det. Det kommer kanske att ta ca 2 miljarder år, så kan vi börja om från början! Ha ha!

Sedan 2015 är Sverige med i en internationell överenskommelse, PARISAVTALET, om att inte låta jorden bli mer än 2 grader varmare, helst inte mer än 1,5°C.
Klarar vi det?

Jag har gjort ett antal bilder som raljerar med och beskriver vår syn på och vårt beteende angående förbränningen av fossila bränslen som olja och bensin. Vår välståndsutveckling, ekonomi, framgångar, visioner, uppfinningar, prylar, idoler, ikoner. Utrotningen av fattigdomen. Hälsa och livskvalitet. ”Hela jorden ska leva”. Hela vårt moderna välfärdssamhälle bygger på att vi haft och har tillgång till billig energi. Hur kan vi annars importera äpplen från andra sidan jorden och sälja dem till lägre pris på ICA än om de var odlade i Skåne.

Om detta finns otroligt mycket att säga. Det har sedan många år gjorts oändligt antal forskningsprojekt kring oljan och dess förbränning och orsak till växthusgaser i atmosfären. Innan man kommit fram till att det är en av de största orsakerna till den förhöjda temperaturen i jordens atmosfär.

Den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius genomförde 1896 en första beräkning av hur människans utsläpp av koldioxid skulle kunna påverka temperaturen på jorden. 1903 tilldelades Arrhenius Nobelpriset i kemi för sin elektrolytiska dissociationsteori. Han var den första svensk som belönades med något av nobelprisen.

”Stenåldern slutade inte för att det tog slut på sten utan för att den intelligenta människan uppfann bättre sätt”.

”Användningen av olja kommer inte att upphöra för att den tar slut, utan för att vi finner bättre sätt att få energi”.

Olja användes för att tillverka asfalt i Babylon
Enligt antika källor utvanns olja som användes till asfalt i Babylon redan för 4 000 år sedan. De gamla kineserna använde också olja, som de bl.a. utvann genom historiens första oljebrunn. Den var 240 meter djup och borrades med bambustänger ca år 347 e.Kr.

Olja

Olja är ett fossilt bränsle som bildades av växter och havsdjur som fanns på havens bottnar för hundratals miljoner år sedan. Under högt tryck och hög temperatur, inbäddade i sand och lera, har energin som lagrats i växterna och djuren genom åren omvandlats till kolväten, olja.


Olja – det svarta guldet

Oljan var länge en användbar produkt men blev inte till det “svarta guldet” förrän kanadensaren Abraham Gesner uppfann raffineringsprocessen 1846. Med hans upptäckt kunde man utvinna fotogen, och när den kunde tappas på lampor ökade efterfrågan rejält.

Konkurrensen på olja blev större

Fram till att glödlampan blev vanlig 50 år senare var fotogenlampan den primära ljuskällan i europeiska och nordamerikanska privatbostäder. Lampan fylldes främst med fotogen från Baku vid Kaspiska havet, där Rysslands tsarer pumpade upp olja ur de rika källorna.
I Nordamerika tog privatpersoner upp konkurrensen. Såväl i Kanada som i USA började entreprenörer borra efter olja sent på 1850-talet, och båda länderna drabbades av oljefeber. Fynd av nya källor lockade tusentals lycksökare på samma sätt som guldet gjort, och hela städer uppstod ur ingenstans. När förbränningsmotorn uppfanns, ökade efterfrågan ännu mer.

Historia

Människan har länge, i tusentals år, haft kännedom om råoljans existens, de beskrivs bland annat av Plinius den äldre och Herodotos.[5] De första oljekällorna borrades i Kina under 300-talet. Oljan brändes för att framställa salt av saltvatten. Vid 900-talet byggde man stora rörledningar från oljekällor.
I takt med att utvecklingen gick framåt kunde man använda olja för en mängd ändamål, bland annat i form av bitumen för tätning av både båtar och kläder, smörjmedel med mera. Utöver detta använde man råolja som bränsle för facklor. Sakta men säkert ökade råoljans användningsområden, inte minst under renässansen på 1300- och 1400-talet, då olja började användas inom medicinen.

1800-talet

Det var först under 1800-talet i och med den industriella revolutionens framfart som en ökad efterfrågan för ett billigt, rent och praktiskt användbart bränsle uppstod. När en skotsk kemist och geolog vid namn James Young uppfann fotogen 1852, främst för användning som bränsle i lampor, skapades den första riktiga oljeprodukten med potential för massförsäljning. Följaktligen ledde fotogenupptäckten till att man började borra efter råolja eftersom öppna källor eller så kallade “yt-källor” inte räckte långt, man ville åt de stora källorna. Den första lyckade borrningen ägde rum i Tyskland under 1850-talet. Det var dock först när Edwin Drake hittade en oljekälla i Oil Creek, Pennsylvania, USA, som fotogen började sälja till den stora massan. Under samma decennium kom man fram till en rad produkter som kunde skapas av råolja varav bensin är den mest använda idag.

1900-talet

I och med att första världskriget bröt ut 1914 uppkom ett stort energibehov. Oljan kunde gott och väl täcka det behovet, och när väl bilen blev var mans egendom på 1920-talet, främst i USA, skapades en enorm efterfrågan på bensin som gjorde att tillväxttakten fullkomligt exploderade inom oljebranschen. Därmed hade oljan befäst sin position som en av de viktigaste råvarorna i det moderna samhället.

Oljefält i Kalifornien, 1938.

Det land som hade kommit längst vad gäller både konsumtion och utveckling av petroleum var USA. Där hade stora oljebolag skapats som till att börja med utvann petroleum enbart inom landet och i Mexiko. Fram till 1960-talet var USA så gott som självförsörjande, men när konsumtionen hade passerat produktionen började man bli alltmer beroende av främst Mellanöstern med dess enorma tillgångar av petroleum. Både Frankrikeoch Storbritannien hade sedan första världskriget en stor oljeproduktion i sina kolonier i Mellanöstern (de var kolonier ungefär fram till 1945). Därmed hade man helt och hållet bundit sig till ett beroende av olja från Mellanöstern.

I många decennier kunde den industrialiserade världen importera billig olja från Mellanöstern. Under 1970-talet skedde dock en rad politiska och militära händelser som omöjliggjorde en fortsatt stabil och billig oljeimport från området, den så kallade oljekrisen hade påbörjats. Det som skedde var att de stora oljeproducerande länderna i Mellanöstern i protest mot den israeliska statens militära handlingar under Oktoberkriget1973 slutade exportera råolja till Västeuropa och USA. Så småningom slutade krisen men en viktig förändring hade skett. Det hade bildats en kartell bland de oljeproducerande länderna i Mellanöstern (Iran, Irak, Kuwait, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten) samt Libyen, Venezuela, Algeriet, Nigeria och Indonesien. Dessa elva länders oljekartell står idag för 40 % av världens råoljeproduktion och ungefär 75 % av råoljereserverna. Kartellen hade i uppdrag att för dessa utvecklingsländer försöka skapa en så gynnsam marknad som möjligt genom att med kvoter för de enskilda medlemsländerna försöka stabilisera priset för råolja. Dessa omvälvande händelser för de oljeberoende industriländerna bidrog i mycket hög grad till ökade satsningar på andra energiformer, som kolkraft, vindkraft och vattenkraft. Man började också utforska nya platser för oljeutvinning, bland annat i Nordsjön.

Oljekriserna 1973 och 1979 påverkade konsumtionsmönstren kraftigt, men i mitten av 1980-talet var råoljeproduktionen åter i samma accelererande ökningstakt som före krisen och beroendet av petroleum befästes. På grund av råoljans dominerande roll som bränsle för bland annat transporter och jordbruk har den blivit mer eller mindre en maktfaktor som kan få mycket stora konsekvenser för den världspolitiska utvecklingen. Som jämförelse kan nämnas oljans betydelse för hur andra världskriget slutade. Tysklands begränsade tillgång till olja bidrog till nederlaget 1945. Andra krig där olja spelat en viktig roll är Iran–Irak-kriget, Kuwaitkriget och Irakkriget. De flesta länder har oljereserv i händelse av krig eller andra kriser.